Att leva livet fullt ut skulle vara omöjligt om vi inte hade vaccin. Social distans, karantän och munskydd skulle vara det det enda vi hade att ta till när en coronapandemi slog till. Leva i nuet och kunna tillgodose våra behov av social kontakt och närhet skulle göra det omöjligt. 

Sedan tidernas begynnelse har infektioner och epidemier följt oss hack i häl under hela vår existens. Bakterier och virus är jordens äldsta livsformer och har under tiden utvecklat extremt framgångsrika strategier för fortplantning och varje gång en ny version av virus slår till står människan handfallen. 

Den här gången har vi lärt oss att vaccin och restriktioner i ett tidigt stadium vid nästa pandemi är en bra strategi för att stoppa pandemins framfart. Det viktigaste i den nya vaccintypen mRNA-vaccin är att man klippt ut delar av virusets genetiska kod som får våra celler att tillverka virusets ytprotein, som vårt immunförsvar sedan lär sig att känna igen. 

Hur skulle det se ut om vaccinet inte fanns?

Till viss del har vi svaret i historien och även under första året med covid-19.

Isolering vid smitta är effektivt

Redan under justinianska pesten som härjade på 500-talet höll man sjuka isolerade för att undvika smittspridning. Men man visste däremot inte att det var mikroorganismer som härjade bland oss. Däremot upptäckte man såklart att det var väldigt svårt att tvinga in människor i långvarig isolering. 

Bakterien Yersinia pestis har lömskt härjat och anpassat sig i minst 6000 år. Härjat lömskt eftersom den återkommer i ny skepnad gång på gång, det är som att den härjar och blir motarbetad så den gömmer sig för att anpassa sig och smida nya planer och fram till 1700-talet mycket framgångsrikt i Sverige.  

Pesten som orsakas av Yersinia pestis finns kvar, bland annat i Afrika och Asien. 

Lika länge har influensavirusen funnits och spridit sig även om dessa inte omtalas lika mycket då svåra ständigt återkommande epidemierna tar över, som kolera, difteri och smittkoppor. Det finns andra smittor folk dog av vid sidan av dessa och det fanns inte alltid namn på dessa. 

Barn och svaga äldre var de första som dog först av de svåra infektionerna till följd av dessa utbrott. Svår diarré och uttorkning av kolera och drifteri som kvävde de sjuka och därför kallades stryparsjukan. Drifteri täpper till luftvägarna. Alla barn i en familj kunde avlida i loppet av en vecka och lämna föräldrarna ensamma kvar. 

Historiens värsta infektion 

Smittkopporna är den värsta infektionen och flera hundra miljoner har dött genom tiderna.  Drabbade av infektionen fick feber, frossa och väldiga ryggsmärtor och så själva kopporna som var stora utslag som började i pannan och spred sig över hela kroppen. Barn som smittades gick mot en säker död och de som mot alla odds klarade sig fick oftast svåra ärrbildningar efter kopporna. 

60 miljoner dog i smittkoppor under 1700-talet och 90 procent av dessa var barn. Under den här tiden kan man säga att man inte kunde räkna med att ha barn innan den överlevt de kommande smittkopporna. 

Det sista utbrottet i Sverige var så sent som 1963 och även då ledde detta till döden. Det insjuknade 27 personer och 4 av dessa avled av smittkoppor.

1980 konstaterade WHO att smittkopporna var utrotat och det är då den första virussjukdom som utrotats. Det är tack vare vaccinet som uppfanns för att stoppa smittan.

Barn vaccineras för smittkoppskydd år 1950. https://www.wikiwand.com/sv/Allm%C3%A4nna_vaccinationsprogrammet

Det första vaccinet

Den engelske läkaren Edward Jenner fick 1796 höra att mjölkerskor hade smittats kokoppor, vilket var ofarligt men att det hade lett till att dessa inte fick smittkoppor. Läkaren testade då att ympa in var från kokoppor från en av mjölkerskornas hand in i en 8-årig pojke. Efter detta fick pojken 2 koppor och feber men detta gick över på några dagar. Efter sex veckor förde den engelske läkaren in smittkoppor i pojkens kropp och ingenting hände.

Edward Jenner gav medlet namnet vaccin efter latinets ord för ko, vacca. Sverige var sedan internationellt först med ett vaccinationsprogram där det var obligatoriskt att vaccinera alla barn under två år mot sjukdomen, detta var år 1816.

Bakom flertalet pandemier ligger influensavirus

Sedan slutet av 1800-talet har flertalet pandemier drabbat världen och många av dem har orsakats av så kallade A-virus.

A-virus är undrstammar som betecknas HxNY, x och y är siffror och indikerar olika varianter av proteinerna på virusets yta. Själva A-virusen är så kallade fågelvirus som sprids av fåglar och däggdjur.

De pandemier vi möts av idag är undantag eftersom den orsakas av coronavirus. De upptäcktes 1937 och första gången man upptäckte dessa på människor var trettio år senare. Andra coronavirus har inte dödat lika många eller spridits än idag som säsongsvirus.

När det gäller vanliga influensor så är dödligheten bara cirka 1 promille och varje år dör cirka 300 000 personer i världen.

Svenska vaccinationsprogrammet startades 1816 mot smittkoppor och det pågick fram till 1976. Under tiden började man vaccinera mot fler och fler smittor som till exempel tuberkulos till 1986, drifteri och stelkramp, polio, mässlingen, påssjuka, röda hund och HPV-virus. Barn i riskgrupper vaccineras även mot hepatit B och tuberkulos.

Av Rensselaer County Tuberculosis Association. – U.S. National Library of Medicine Transferred from en.wikipedia, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=4352690

1800-talets segervåg mot smittor

Vaccinering fick en uppsving och gjorde en segervåg världen över under 1800-talet. Louis Pasteur tog först fram vaccin mot mjältbrand och sedan rabies. Sjukdomen rabies har nästintill en dödlighet på 100 procent.

Numera har nästan alla länder nationella vaccinationsprogram. Det har framförallt bidragit till att flertalet mycket farliga infektionssjukdomar begränsats eller utrotats. Även har tillgängligheten till rent vatten och möjligheten till grundläggande hygien i större utsträckning bidragit till minskad smittspridning. Förbättrad sjukvård och läkemedel och att det finns myndigheter och organisationer världen över som arbetar aktivt för att stoppa farliga smittor är en mycket viktig bidragande faktor.

Inte minst ska det nämnas att allmänhetens kunskaper har ökat s genom information och det även i utvecklingsländer.

Bilden publicerades i Upsala Nya Tidning 16 maj 1940 med följande bildtext: ”Parkering för vaccinering. Häromdagen kunde Upsala Nya Tidning meddela att uplänningarna och upsalaborna i år visat ökat intresse för skyddskoppympningen och att även småbarnsvaccineringen tagit avsevärd fart. Man låter numera gärna vaccinera småttingarna före 2-årsåldern, vilket enligt läkarvetenskapen är det klokaste och bästa.” Bild: Paul Sandberg, Upplandsmuseet

En värld utan vaccin

Men tillbaka till tanken om hur en värld utan vaccin skulle fungera. Hur skulle vi kunna stoppa en smitta som covid-19?

Den första viktiga faktorn är såklart fysisk distans till varandra och vi smittar mest våra familjer och andra personer vi träffar inomhus.

Kunde vi sätta oss själva i slutna rum så skulle vi kunna övervinna viruset. Men vi är sociala varelser och vi behöver vara nära varandra eftersom vi är människor. Närhet, ömhet och kärlek är ett grundläggande för att överleva.

Att hålla avstånd till varandra, använda munskydd skyddar till viss del men vi kan aldrig mäta isolering och skydd med flockimmunitet.  Att låta människor smittas utan åtgärder är etiskt omöjligt och fruktansvärt många fler skulle dö innan smittan lagt sig ned och då bara för att vila till nästa gång och då för att slå sig an ännu starkare.

Ett sätt kunde varit bromsmediciner, sådana vi använder mot cancer, hiv/aids och så vidare men dessa tar väldigt lång tid att utveckla och de verkar mot kroniska infektioner och inte som akuta som influensa eller covid-19.
Profylaktiska mediciner man använder på friska människor för att förebygga en smitta som till exempel malariamedicin för de som ska ut och resa. På frågan om det kunde varit ett alternativ är svaret att det inte hade varit effektivt. Det är för att det är väldigt dyrt och logistiskt mycket svårt. Dessutom finns det en risk för läkemedelsresistens.

Nya medicinska kunskaper har gett möjligheter

Det har alltid varit en global utmaning att begränsa spridning av infektioner i längder där det saknas vatten och basal sjukvård. Malaria, hiv/aids och tuberkulos (tbc) är sjukdomar som det forskats mest kring för att få fram vaccin, men ännu utan några större framgångar.

Det genombrott som skedde med de så kallade DNA- och framför allt mRNA-vaccinerna mot covid-19. Metoden att klippa ut en bit genetiskt material som styr produktionen av molekyler som finns på de virus, bakterier eller parasiter som sprider infektionen som ska förebyggas.

“Vaccinet och restriktionerna är två mycket viktiga lärdomar av pandemin, menar Magnus Gisslén, professor och överläkare i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

– Troligen kommer man att få fram nya vacciner mycket snabbare än tidigare när nästa infektion slår till. Metoden gör det lätt att anpassa vaccinen till nya smittämnen – man stoppar in en ny bit genetiskt material, säger han till forskning.se.

Snabbare och tuffare restriktioner från start, plus snabbare provtagning och karantän för de som rest utomlands kan begränsa nästa pandemi betydligt effektivare, tror Magnus Gisslén. Han framhåller dock att det ännu inte finns någon analys av vilka åtgärder som är effektivast.”

Det råder stort hopp om utvecklingen av antivirala läkemedel i tablettform. Redan nu testas kandidater med effekt mot en stor bredd av virus och kan begränsa nästa pandemis skadeverkningar – oavsett om det är en influensa eller ett coronavirus.

En annan del som många kan bära med sig är att visst avstånd till varandra, om vi håller oss hemma när vi är sjuka och ofta tvättar händerna så håller vi ned smittsamheten när det handlar om vanliga sjukdomar som influensa, vinterkräksjuka och så mycket annat.

Håll er friska och fundera lite kring vilken information ni tar er till när en pandemi slår till.

Källa: Forskning.se

De stora pandemierna

En pandemi är en infektionssjukdom som sprider sig över flera världsdelar. De största pandemierna som drabbat mänskligheten i modern tid är:

Ryska snuvan (1889-92)
Ett influensa A-virus av stammen H3N8 eller H2N2.
Cirka två miljoner dödsoffer globalt. Det motsvarar ungefär 2 procent av de drabbade.

Spanska sjukan (1918-20)
Influensa A-virus (H1N1).
Mellan 50 och 100 miljoner människor dog i världen, 10-20 procent av de smittade.
I Sverige dog cirka 35 000 människor.

Asiaten (1958-60)
Influensa A-virus (H2N2).
4-5 miljoner döda i världen, 3 000 i Sverige. Över 300 000 bekräftat smittade i Sverige, men enligt nyare uppskattningar fanns en översjuklighet under denna period på ungefär 1,1 miljoner människor som kan ha varit smittade av Asiaten.
Av alla smittade dog cirka 0,2-0,25 procent.

Hongkonginfluensan (1968-69)
Influensa A-virus (H3N2).
En miljon döda i världen. I Sverige smittades cirka en miljon.
Sprids fortfarande, som säsongsinfluensa.

Svininfluensan (2009-10)
Influensa A-virus (H1N1).
300 000 döda i världen. Dödlighet cirka 0,6 procent, obetydligt högre än vanlig influensa.
Sprids fortfarande, som säsongsinfluensa.

Covid-19 (2019-)
Det första coronavirus som orsakat en pandemi.
3,2 miljoner döda i världen (3 maj 2021). 1-3 procent av smittade dör.
Sverige 1 000 000 smittade, drygt 14 000 döda.

Fotnot: Sarsepidemin 2002 och ”fågelinfluensan” 2003 fick endast regional spridning och klassades inte som pandemier av WHO. Sarsviruset som spreds av fladdermöss krävde 750 dödsoffer av 8 000 smittade. I fågelinfluensan insjuknade 800 människor och över hälften dog.

Källa: Folkhälsomyndigheten och Wikipedia