Nattetid anses Humlegården fortfarande farlig, en plats för mord både i deckare och i verkligheten. Mest uppmärksammat är nog Stureplanskjutningen på nattklubben Sturecompagniet 1994, då en ordningsvakt och tre gäster dödades och 20 skadades. Humlegården kallades förr bögparken eftersom det raggades och kopulerades bland buskarna. Ett öknamn var “kexburken” – på grund av de många rånen…

Möttes spioner i parken, med brevlådor i murkna stammar? Mycket möjligt, för kvarteren runtom var tillhåll för beskickningar och spioncentraler. Floras kulle i Humlegården var en av mötesplatserna för unge NKVD-officeren Victor Starostin och Sven Teodor Engström, som 1941 fick livstid för spioneri. Ryssen använde sig av gömda brevlådor och osynligt bläck. Han avslöjades av telegrammen till Moskva som svenska kontraspionaget dekrypterade. Starostin utvisades för han var diplomatiskt skyddad av sin täckmantel som chef för ryska resebyrån Intourist i Stockholm.

Birger Jarlsgatan 35. Några steg från Kungliga Biblioteket ligger Hotell Plaza.

Birger Jarlsgatan 35, I99pema, (CC BY-SA 3.0) via Wikimedia Commons

I en av hotellsviterna sammanförde Himmlers massör Felix Kersten i oktober 1943 SS-spionchefen Walter Schellenberg och amerikanske affärsmannen Abraham Hewitt (SOE-agenten som var vän med president Roosevelt). Syftet var att få igång förhandlingar om separatfred med de allierade. Det skedde bakom ryggen på Hitler, och de allierade var inte heller intresserade. Men det blev ändå inledning till kontakten med greve Folke Bernadotte och räddning av tusentals judar med de vita bussarna.

Linnégatan 8.  Vad fick Himmlers massör Felix Kersten att 1943 flytta in i huset på Linnégatan 8? Var det en reträtt från Tyskland på samma sätt som för Zarah Leander? Lettland där han var född var inte aktuellt. Inte heller Finland, där han var medborgare efter att ha deltagit i finska inbördeskriget på de vitas sida. Huvudskälet var hans nära kontakt med utrikesminister Christian Günther för att rädda de fängslade svenska direktörerna i Warszawa från att avrättas som kurirer i den polska motståndsrörelsen. I Polen representerade svenskarna Tändsticksbolaget och Asea, så även för Jacob och Marcus Wallenberg blev Kersten en viktig länk till Himmler.

Himmlers doktor (45 minuter):

Snett mittemot, på Linnégatan 9-11, bodde Raoul Wallenberg som barn och tröst för sin mor Maj Wising som blev änka då Raoul föddes 1912. Marcus och Alma Wallenberg ömmade för familjen som bjöds på sommarnöje på Malmvik.

Linnégatan 9-11. Ingemar Lindmark.

Linnégatan 28. Militäre attachén Makoto Onoderas kontor på Linnégatan 28 var från 1941 en viktig japansk spioncentral, vid slutet av kriget för hela Europa. Fredstrevare förmedlades där kort före bomben i Hiroshima 1945.

Crypteringsmaskin C36, Matt Crypto (Public domain) via Wikimedia

Efter kriget arresterade amerikanerna honom för att lista ut hur kontoret kunde knäcka deras chiffer kod.

Onodera hade köpt kodmaskiner från svenska verkstadsföretaget AB Cryptoteknik  på Luntmakargatan. USA hade licenstillverkat 140 000 av Cryptotekniks maskiner. Även svenska Generalstaben köpte maskinerna, som var både billiga och kompakta. Därför sålde de bättre än tyska konkurrenten Enigma.

Nybrogatan 27. Från hösten 1942 huserade ett gäng tyska underrättelseofficerare på Abwehrs kontor, kallat Büro Wagner, på Nybrogatan 27, granne med Östermalmshallen. Till en början besöktes kontoret gärna av svenska officerare, bland annat för att byta hemligheter om Sovjet. Vilket inte hindrade att det satt två spanare från säkerhetspolisen i en lägenhet ovanpå en tobaksaffär på andra sidan gatan.

Nybrogatan 27, Siv Rahm 1962 (CC-BY), Stockholms stadsmuseum via Stockholmskällan

Kontorets namn kom från dess chef doktor överste Hans Wagner, Papi kallad. Den korpulente nazisten, som för sin hälta gick med käpp, såg mera ut som en vinhandlare – vilket han faktiskt var. För den militära profilen stod andremannen, kapten Albert Utermark, som utöver det administrativa skötte hemliga Kriegsorganisation Schweden. Spionaget riktade sig inte enbart mot Sovjet och de allierade, utan också mot anfallsmål i Sverige.

Erika Wendt, fotograf okänd (Public domain)

Det visste kontorets sekreterare Erika Schwarze (gift Wendt), som avlönade hemliga agenter. Vilket hon under täcknamnet Onkel avslöjade för C-byrån sedan hon förförts och värvats av dess egen James Bond, Helmuth Ternberg. Hon lyckades mjölka Utermark, som var begiven på sprit och kvinnor, på information om en eventuell invasion av Sverige. Uppsnappade telegram visar att Robert Paulsson, byrådirektör på Socialstyrelsen samt dubbelagent, avslöjat mullvaden Schwarze för Gestapo. Hon räddades från avrättning i Tyskland genom att under nytt namn få lungan gasad på ett svenskt sanatorium.

När Abwehrchefen Canaris avrättats för högförräderi, efter att ha haft nära kontakt med de officerare som 1944 försökte döda Hitler, krympte Büro Wagners verksamhet. Wagner och Utermark utvisades i februari 1945 sedan Paulsson och journalisten John Lönnegren avslöjats som spioner.

Enigma, Armémuseum. Ingemar Lindmark

Tyska telegramtrafiken gick på svenska telelinjer mellan Norge-Danmark och även till legationen i Stockholm. Risken att svenskarna mjölkade telegrammen fick tyskarna att överge krypteringsmaskinen Enigma som Erika Schwarze först använde.

Karlavägen 59. I stället fick hon varje dag ta en taxi till flygattachéns kontor på Karlavägen 59, som låg ovanpå en färghandel.

Karlavägen 59, Cramér, Margareta 1961 (CC-BY), Stockholms stadsmuseum via Stockholmskällan
Geheimschreiber, Armémuseum. Ingemar Lindmark

I Abwehr Luft, som radiocentralen kallades, chiffrerades på den mer avancerade maskinen Geheimschreiber.

Okrypterade telegram som Schwarze överlämnat underlättade för professor Arne Beurling, som med papper och penna på två veckor lyckades knäcka den tyska koden, ironiskt nog för Geheimschreiber. Enigmachiffret kom man däremot inte åt. Den koden rullades upp med hjälp av 8 000 engelsmän i Bletchley Park,  centrum för kryptoanalys och chifferforcering

Försvarets kryptoavdelning på Karlaplan 4 tuggade igenom 300 000 telegram, inte minst viktigt för att förvarnas om en tysk invasion.

En finsk officer upptäckte ett avlusat telegram på svenska försvarsstaben. Detta läckte till tyskarna, så efter 1943 gick inte de tyska telegrammen längre att läsa för utomstående. Men efter Tysklands avgörande nederlag vid Stalingrad 1942/43 var landet inte på samma sätt ett hot för Sverige.

Det fanns flera på tyska delegationen som läckte information. (Se klipp ur SvD 1946-02-10.)

Östermalmsgatan 36. Kanske kan denna miljö på Östermalmsgatan 36 förklara Olof Palmes elitistiska arrogans. Som barn lekte han med Daniel Bildt på våningen under – som med tiden blev pappa till inte mindre arrogante Carl Bildt. Olof kom som sladdbarn när systern Catharina var sju och hans bror Claes tio. Dessutom fanns en halvbror, Sture Gunnarsson, vars hotell Palme ibland besökte i Jönköping.

Östermalmsgatan 36, I99pema, (CC BY-SA 3.0) via Wikimedia Commons

Claes Palme var i likhet med sin mor aktiv högerpolitiker i Stockholm. Som sjörättsjurist företrädde han Sovjetstaten när deras fartyg Tsesis i oktober 1977 gick på ett grund som Sjöfartsverket glömt märka ut. Misstaget avslöjades av kartografen Anders Ahlmark, bror till fp-ledaren Per Ahlmark. Alltså en visselblåsare i samma klass som Ingvar Bratt på Bofors och släktingen Peter Bratt i den s k IB-affären på sjuttiotalet. Ahlmark fick som straff yrkesförbud, deporterades till tjänstgöring på en fyr och kallades sedan av pressen “Fången på fyren”.

Claes Palme, vars advokatbyrå hade konkursat, valdes 1985 till ordförande för ryskägda bilhandelsföretaget Matreco AB, ökänt för sin spionverksamhet i Sverige med KGB-agenter och många antenner på taken.

Huset på Östermalmsgatan 36 ägdes av Olofs farfar Sven Palme. Han bodde på samma våningsplan som Olofs föräldrar tillsammans med hustrun Hanna von Born, ståndsmedveten storgodsägardotter från Finland. Hon förde med sig ett arv som omsattes i köpet av godset Ånga söder om Trosa. Där vistades Olof i föräldrarnas funkisvilla.

Kanske bidrog samtalen vid köksbordet i det östermalmska hemmet till att Olof politiskt blev en kosmopolit. Antikommunismen ympades in från familjens engagemang för Finlands frihet. Olof fick namnet efter farbrodern Olof, som stupade för de vita i finska inbördeskriget 1918. Hemkommen från internatgymnasiet i Sigtuna kunde Olof ta del av oron för brodern Claes, farbror Nils, Sven Ulrik och de andra kusinerna som deltog som frivilliga i finska vinterkriget 39/40. Farfar Sven var ordförande i Svensk-tyska föreningen fram till sin död 1934, samma höst som Olofs pappa Gunnar dog.

Spioner i Folkhemmet – Om Olof Palmes roll i det hemliga Sverige (1999).

Sturegatan 60. I Gunnar Ekelöfs självbiografi nämner han tiden hos Jernberg:

Jernbergs pensionat gästades ofta av personer som hade något att dölja. Ägaren, en norgevän som varit sjöman, rapporterade nämligen inte namnen på utländska gäster till polisen. En av gästerna var Willy Brandt, som småningom blev Västtysklands förbundsminister.

Sturegatan 60 till höger. Ingemar Lindmark

Källa: Nordens Casablanca. Vandra bland spioner och annat ljusskyggt i kvarteren runt Humlegården