Det sägs att det fanns tusen mer eller mindre hemliga agenter i Stockholm under kriget. Helst höll de till på Östermalm och Gärdet. Mot Stureplan och Strandvägen fanns utlänningar, och nära Karlaplan och Valhallavägen en koncentration av svensk underrättelseverksamhet.

En bra utgångspunkt är T-stationen Stadion på Mörbybanan.

Vallhallavägen 132. Hit, till en anonym lägenhet fyra trappor upp, flyttade 1940 den hemliga militära underrättelseverksamheten C-byrån. Kontorets legendariske andreman Helmuth Ternberg värvade till den så kallade Sekreterarklubben kvinnor som förförde utländska diplomater och agenter. Ternbergs främsta kap var Erika Wendt (född Schwarze), som i Stockholm arbetade för tyska militärens spionorganisation Abwehr.

Vallhallavägen 132. Ingemar Lindmark

Erik Dahlbergsgatan 12. Storspionen Stig Bergling kopierade hemliga militära handlingar och låste in papperen i Handelsbankens bankfack på Erik Dahlbergsgatan 12. Det var fritt fram, för ansvariga glömde låsa dokumentskåpen på Försvarsstabens säkerhetsavdelning i “Grå huset” på Östermalmsgatan 87. Då Bergling fick FN-tjänst i Libanon sålde han 1973 dokumenten till en officer hos Sovjets militära underrättelseverksamhet GRU.

Handelsbanken Erik Dahlbergsgatan/Valhallavägen.

Östermalmsgatan 87. Innan Försvarsstaben flyttade till Lidingövägen drevs verksamheten i Grå Huset, som Generalitetshuset kallades. Under kriget byggdes skyddsrum under huset, varifrån ÖB och hans staber skulle leda krigföringen. Spionen och översten Stig Wennerström arbetade här och förmodligen också Stig Bergling. Försvarsstaben flyttade till Högkvarteret på Lidingövägen tidigt 1970-tal.

Generalstabshuset, “grå huset”. Ingemar Lindmark

Olof Palme hade 1953 ett eget rum i huset då han tjänstgjorde för Försvarets underrättelsetjänst. Han rekryterades av den nazistiskt sinnade officeren Lennart Hagman. Samtidigt var Palme studentkårsordförande och kunde från internationella konferenser rapportera både till sin arbetsgivare och amerikanska CIA. Palme blev handräckning åt Tage Erlander men hans vän Birger Elmér blev kvar, senare som chef för IB.

Karlaplan

Karlaplan. Ingemar Lindmark

I augusti 1944 spanade danska motståndsmän på Jane Horney på en parkbänk vid Karlaplan. Tyska legationens pressattaché Heinz Thorner, dold vid en tidningskiosk, fotograferades också. En CD-märkt DKW från tyska legationen körde fram och paret hoppade in för en färd till Rindögatan 42 där legationen hade en hemlig lägenhet.

Horney och Thorner smygfotade på Karlaplan

Visserligen var Horney av Helmuth Ternberg värvad till militära C-byrån, men iakttagelsen vid Karlaplan räckte ändå för att se henne som dubbelagent. Och därmed en dödsdom och arkebusering i en fiskebåt på Öresund. Som så mycket annat i Stockholms agentvärld är beläggen motstridiga.

Om den svenska spionen Jane Horney:

Karlaplan 4. På gatan fördes ett radiokrig. I ena änden, nr 59, sände tyska legationens radioavdelning krypterad information. Nära gatans andra ände, Karlaplan 4 (där Maximteatern numera finns) dekrypterades den tyska telegramtrafiken som tankats på telenätet mellan Norge och tyska legationen på Blasieholmen.

Karlaplan 4. Ingemar Lindmark

Matematikprofessorn Arne Beurling lyckades sommaren 1940 med papper och penna knäcka koden för tyskarnas krypteringsmaskin Geheimschreiber. De 300 000 avkodade meddelandena har gått till historien som en av de största kryptoanalytiska bragderna under kriget. Tyska anfallet på Sovjet kände man till i förväg, och hade de tänkt anfalla landet från Norge hade man förvarnats.

1942 blev man en egen myndighet under namnet Försvarsväsendets radioanstalt (FRA), och när verksamheten måste flytta blev man 1943 granne med Drottningholms slott på Lovön. Till en del rustades FRA med signalspaningsutrustning och kryptonycklar från den finska signalspaningen, från en massflykt kallad Operation Stella Polaris, när rädslan för ryssen fick 750 personer med en mängd packlårar med sovjetinfo att i tre fartyg fly över Östersjön till Härnösand. Sedan som mellanstation inkvartering och mikrofilmning på Karlaplan 4 och Hotell Astor vid Mariatorget 3 (numera ägt av ABBA-legendaren Benny Andersson). Finnarna gjorde sig en hacka på att sälja material till flera underrättelsetjänster, till och med till den japanska.

Banérgatan 37. Hit flyttade norska legationen/ambassaden från Strandvägen 1940. Vid krigsslutet administrerades ett tusental norska motståndsmän härifrån. En av ett åttiotal medarbetare vid legationens Pressekontor var Calota Brandt, hustru till Willy Brandt.

Banérgatan 37. Ingemar Lindmark

Stödda av norska legationen startade Brandt och två syndikalister sommaren 1942 Svensk Norsk Pressbyrå. Agenturen på Vasagatan förmedlade norska nyheter till ett sjuttiotal svenska tidningar. Den bidrog till tidningen Håndslag med författaren Eyvind Johnson som formell utgivare och Brandt som redaktör. Den trycktes på tunt papper för att lättare smugglas med kurirer till Norge.

Narvavägen 25. I funkishuset vid Gumhornsgatan bodde ryska legationschefen Alexandra Kollontaj i en stor våning. Trots att hon föddes i en adelsfamilj överlevde hon Stalins utrensningar. I Ryssland kallades hon som kommunist kamrat Kolllontaj, i Stockholm var hon för sin överklassfernissa känd som madame Kollontaj. Som diplomat visste hon att att föra sig i bland företagare, kulturpersonligheter och kungligheter.

Narvavägen 25. Ingemar Lindmark

Kollontaj var mellanhand i fredsförhandlingarna mellan Finland och Sovjet 1940 och 1944. Samtidigt som Kollontaj och president Paasikivi förhandlade i Saltsjöbaden släppte ryska flygplan bomber över Södermalm och Strängnäs.

Folk från ambassaderna besökte ofta “modellparadiset” Eskader på Gumshornsgatan där de köpte fartygsmodeller för sina krigspel. Affären finns fortfarande kvar, men nu på Grevgatan.

Riddargatan 51. Änkan Augusta Ternberg hade för sin försörjning inackorderingar i lägenheten på Riddargatan 51. Hon var född i Lettland och hade ofta tebjudningar för sina exilbaltiska vänner, vilket hennes son Helmuth Ternberg fortsatte med efter hennes död. En av Augustas gäster var Elisabeth von Knieriem, som hade med sig sonen Olof Palme.

Riddargatan 51. Ingemar Lindmark

Redan 1938 uppstod en vänskap mellan tolvårige Palme och avdankade kaptenen Helmuth Ternberg, 45 år gammal. Båda modersbundna och med döda pappor, vilket kan förklara ett far-son-förhållande. Baltikum var aktuellt, för bådas mammor kom ju från Lettland.

1944 tog Palme studenten i Sigtuna, firad av Ternberg som erbjöd den nybakade studenten ett jobb på Svenska Dagbladets sportredaktion. Kanske var det Ternberg som inspirerade Palme att bli hemlig agent 1953 på Försvarsstabens underrättelsebyrå på Östermalmsgatan.

Banérgatan 4. Med fem miljoner sålda ex från ett tiotal Hamiltonböcker hade Jan Guillou råd att tillsammans med sin Anna Skarp bo i lägenheten på finaste Östermalm, Banérgatan 4 närmare bestämt.

Banérgatan 4. Ingemar Lindmark

Bostaden låg på bekvämt avstånd från Piratförlaget på Kaptensgatan 6 – i huset där Goebbels propagandacentral under kriget sökte nästla in sig i den svenska kultureliten. Även litterära figuren kapten Carl Hamilton bodde under studietiden på Östermalm, samtidigt som han som socialist deltog i Clarté.

Intro till Coq Rouge:

Åtskilligt hos Hamilton känns igen hos Guillou själv. Under året FiB-journalisten satt på Långholmen för att ha avslöjat socialdemokratiskt samarbete i militärens IB skrev han första boken, Om kriget kommer. Författaren och hans romanfigur har gemensamt att båda mot betalning har arbetat för KGB.

Guillou hemlig agent åt Sovjet:

Palme som student

Storgatan 59.
Olof Palme skrev senare om minnet från en tebjudning hos sin morbror där Gilel Storch och Felix Kersten talade om en räddningsaktion för fångar i koncentrationslägren. Platsen var Ottokar von Knieriems lägenhet på Storgatan 59 och året var 1944, samma år som Palme tog studenten. Även morbror von Knieiriem var lett i exil och chefade för Dresdnerbankens filial på Kungsträdgårdsgatan. Otto hade problem med en höft och var därför patient hos Kersten.

Olofs mor Elisabeth, född Knieriem, tog hand om Otto i Stockholm. Som tyskbalt och utbildad i Tyskland var det naturligt för henne att tillsammans med prinsessan Sibylla delta i en förening, vilken sände gåvor till soldater på tyska fronten. Men nazianstucken, som vissa av släktingarna i Tyskland, var hon inte.

Som massör hade Kersten nära kontakt med Heinrich Himmler och även med svenske utrikesministern Christian Günther, som ville få de fängslade svenska direktörerna i Polen befriade. Avrättning hotade eftersom de till omvärlden vittnat om judeutrotningen.

Storgatan 59. Ingemar Lindmark

Hur mycket nazist von Knieriem var är oklart. Men det var hans överordnade i banken, SS-medlemmen Karl Rasche, som brukade bo hos Knieriem på Storgatan under Stockholmsbesöken. Banken skötte SS finansiella transaktioner.

Rasche dömdes till sju år i Nürnbergrättegångarna. De allierade protesterade mot att von Knieriem efter kriget fick svenskt uppehållstillstånd, vilket han fick tack vare assistans från bröderna Wallenberg och Olofs bror, advokaten Claës Palme. Olof Palmes mest påtagliga minne från tebjudningen var hur den korpulente Kersten slevade i sig apelsinmarmelad.

Strandvägen 82 / Dag Hammarskiölds väg 20. Under kriget hyrde Storbritanniens legation Bünsowska villan i Diplomatstaden i slutet av Strandvägen. Huset var noga påpassat av statspolisen som höll sig gömd bland träden där Radiohuset står numera. Legationens personal ökade från fyra till fyra hundra, fast en del av dem var utspridda i landet. Ett hundratal hörde till underrättelsetjänsten. Minnesgoda TV-tittare känner igen exteriören från såpan Rederiet. Idag finns turkiska ambassaden där under nya adressen Dag Hammarskiölds väg 20.

Bünsowska villan, Holger.Ellgaard (CC BY-SA 3.0) via Wikimedia Commons

Brittiske ambassadören Victor Mallet gillade inte att få in Special Operations Executive i huset, för spioneri och sabotage hör inte hemma i klassisk diplomati. Sabotage i Norge gick väl an. Men då ett tyskt ammunitionståg sprängdes i Krylbo sommaren 1941 (den s k “Krylbosmällen”) misstänktes SOE, och chefen Malcolm Munthe utvisades.

Malcolm var svenskengelsk son till Axel Munthe, livläkare och kanske älskare till Gustaf Vs gemål Victoria. Med titeln militärattaché som täckmantel förberedde han en svensk motståndsrörelse i samarbete med författarinnan Amelie Posses antinazistiska Tisdagsklubben. Efter utvisningen ledde han under italienska invasionen motortorpedbåtar från Capri, där han var hemmastadd tack vare pappan.

Djurgådsbrunnsvägen 54. Före oktober 1943 bodde brittiske ”pressattachén” Peter Tennant på Bergshyddan på Djurgårdsbrunnsvägen 54, inte långt från Djurgårdsbrunns värdshus. Ingrid Bergman bodde också i Bergshyddan innan hon for till Hollywood.

Bergshyddan, Holger.Ellgaard (CC BY-SA 3.0) via Wikimedia Commons

Hemliga agenter brukar inte gärna vilja synas. Men Tennant paddlade i en CD-skyltad (Corps Diplomatique) kanot från bostaden vid Djurgårdsbrunnsviken till legationen i Diplomatstaden, där han var chef för sabotage och annan undercover på SOE (Special Operations Executive). I samma anda som hans fiktive kollega James Bond på MI6.

Med sin humor och charm var Tennant en populär gäst då prominenta svenskar bjöd på middagar och segelturer. Språket var inget problem, för han talade svenska perfekt. Förmodligen dinerade han på Djurgårdsbrunns värdshus, krogen där Raoul Wallenberg planerade för resan till Budapest tillsammans med amerikanske diplomaten Ivers Olsen.

Djurgårdsbrunns Värdshus (Picryl)

Källa: Stockholm Nordens Casablanca. Vandra med hemliga agenter från Vallhallavägen till Diplomatstaden