Skolan kan vara en bidragande orsak till ökad psykisk ohälsa bland unga. Nedstämdhet, svårt att sova, huvudvärk och stress har ökat markant efter skolreformerna från 2011, som gav större fokus på kunskapsmätningar, prov och betyg. 

Numera är det obligatoriskt med betyg i årskurs sex och valbart för skolorna redan från årskurs fyra. De nationella proven har blivit fler och betygssystemet har detaljerade kunskapskrav. Flera studier visar på att det finns starka belägg för att de förändringarna kan vara en orsak till att unga mår psykiskt dåligt.

Det har blivit större fokus på betyg och prestationer och elevernas prestationer har också fått större konsekvenser för deras framtida möjligheter i livet och det upplevs som väldigt stressande.

Studier visar att reformen ökat stressen och minskat elevernas självförtroende. Fler har också fått psykosomatiska symptom och upplevt mindre tillfredsställelse med livet.

Att elever blir mer stressade och oroliga ser Alli Klapp i sin forskning. Hon är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet och i en studie (som ännu inte är publicerad) jämförs hur elever födda 1998 och 2004 psykologiskt och socialt upplever skolan. Eleverna födda 1998 fick betyg först i årskurs åtta och hade få nationella prov. Eleverna födda 2004 har betyg från årskurs sex,  har i perioder haft 13 nationella prov under ett år och får betyg i det nya systemet.

– Våra data stärker bilden av att barn med lågutbildade föräldrar mår sämst. Kön tycks också vara viktigt, flickor känner sig mer oroliga och stressade än pojkarna, säger Alli Klapp.